Jag tror att min uppgift i detta liv är att lära mig ha tålamod! Jag är egentligen född utan så jag får verkligen jobba hårt med detta. Följande prövningar av mitt tålamod har jag haft hittills (de största):
1. Vi har väntat på vårt hus läääänge! Huset är ett arv och tyvärr blev vi inblandade i en arvstvist som tog lång tid och huset stod tomt i flera år, så tråkigt och mycket tålamodsprövande.
2. Jag var sjukskriven för foglossning när jag väntade första barnet, kunde knappt gå 10 meter, var stor som en flodhäst och det var varmaste sommaren på länge. Ändå fick jag tålmodigt vänta på att förlossningen skulle sätta igång 15 dagar efter beräknat datum.
3. När jag väntade barn nummer två blev datumet flyttat hela 17 dagar framåt på rutinultraljudet. Inte alls bra för mitt tålamod (men naturligtvis värt all väntan).
4. Vi bor på 73 kvadrat, läääängtar efter att utbyggnaden ska sätta fart. Vi har haft olika planer hur vi ska bygga men har stött på visst motstånd vilket försenat. Nu väntar vi på mer byggnadsställning innan allt kan sätta fart och varje dag känns som ett år, sååååå tråkigt att vänta på!
Kan någon slå detta?
I alla fall så har vi fått snyggaste? husvagnen på vår gård (byggfirmans fikarum) och diverse byggnadsställning. Jag lovar er att när de väl sätter fart och bygga ska jag njuta av varje sekund! Jag kommer naturligtvis att rapportera flitigt till er!
Kram M
